Lyrik

De allra sista lektionspassen ska vi vika åt lyrik.

Alla nior ska nämligen delta i en dikttävling på temat tolerans.

Här kommer tips- och inspirationssidor:

http://www.poeter.se/Las+Text?textId=1379396

http://jennysvenska.weebly.com/uploads/4/1/6/3/4163646/4_skriva_dikter.pdf

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=99&artikel=5687016

Litteraturhistoria

Uppgift: att ta reda på information om en av nedanstående författare.

Lämplig information som presentationen ska innehålla:

- När levde författaren?

- Hur såg det svenska samhället ut under författarens levnadstid?

. Vad skrev författaren? Vilka verk och inom vilken/vilka genrer?

- Var författaren känd för någonting utöver sitt författarskap?

- Hur var författarens uppväxt och levnadsförhållanden?

- Hur dog författaren?

Författare att välja mellan:

August Strindberg 1849 - 1912

Selma Lagerlöf 1858 - 1940

Astrid Lindgren 1907 - 2002

Tove Jansson 1914 - 2001

Moa 1890 - 1964 och Harry Martinsson  1904 - 1978

Stieg Larsson 1954 - 2004

Thomas Tranströmer 1931 -

Grupp 1: Pontus, Isac, John och Daniel- Selma Lagerlöf
Grupp 2: Oliver, Rasmus och Philip - Tranströmer
Grupp 3: Elin, Linah och Bella - Tove Jansson
Grupp 4: Jennifer, Kia och Johanna - Stieg Larsson
Grupp 5: Emelie, Ella, Sophie och Lina - Astrid Lindgren
Grupp 6: Julia, Ava, Moa och Emma - August Strindberg

Redovisningssätt:

Filmatisering alternativt annan muntlig presentation. I samband med presentationen ska också 1-3 diskussionsfrågor lyftas. Dessa frågor ska ha koppling till författaren och det är redovisande grupp som agerar ledare för diskussionen.

Presentationen kan ske i form av:
- rollspel där någon låtsas vara författaren
- intervju med författaren/inslag i ett tv-program om författaren
- pjäs med manus från något av författarens verk
- presskonferens där författaren får svara på frågor från vetgiriga journalister
- övrigt kreativt som kan roa publiken

Kunskapskrav

För betyget E

Eleven kan också föra enkla resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då till viss del underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.

Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.

Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

För betyget C

Eleven kan också föra utvecklade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då relativt väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.

Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligtsätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. 

Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med utvecklade och relativt väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande struktur och innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

För betyget A

Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.

 Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. 

Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med välfungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. 

Lektioner till förfogande:
Vecka 14, 15 samt 17. Redovisningar vecka 18.

Tips inför uppsatsskrivning

Hittade en sida med bra tips inför vecka 12, då det är dags för er att skriva uppsats. Ta gärna en titt: http://www.slideshare.net/linneagroenqvist/skrivtips-infr-det-nationella-provet-i-svenska-b

Vill du träna på olika ords betydelse samt läsa om hur man ska tänka när man delar in en text i stycken så hittar du lite matnyttigt på denna sida: http://svenska.backbyskolan.se/ar-9/nationella-provet-i-svenska/ovningar-infor-nationella-proven/

På denna sida kan du läsa instruktionerna inför uppsatsskrivning samt ett elevexempel som fick ett högt betyg: https://sites.google.com/site/plugga24se/genrekunskap/krnikor/konsten-att-ta-det-lugnt

På samma sida (www.plugga24.se) kan du också läsa om vad som är utmärkande för olika genrer. Det är bra att känna till när du ska genomföra läsförståelsedelen av det Nationella Provet i svenska.

Minoritetsspråk

Finska, meänkieli, samiska, jiddisch och romani chib är de fem nationella minoritetsspråk som vi har i Sverige i dag.

Er uppgift är att i grupper ta reda på information om de olika minoritetsspråken för att sedan förbereda en muntlig presentation om dem. När ni söker information ska ni göra det på ett källkritiskt sätt och vid presentationen ska källor anges tillsammans med en motivering av källornas trovärdighet och relevans.

På s.353 i Svenska Direkt finns lämpliga frågeställningar att utgå ifrån när ni söker information. Tänk på att det i ett grupparbete är VIKTIGT att alla gör så gott man kan för att gruppen ska komma fram till ett bra resultat. Tänk också på att söka information i olika sorters källor. (Internet, uppslagsverk, läroboken, fysiska personer)

E	C	A
Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.	Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.	Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för dåvälutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.	Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande struktur och innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.	Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med välfungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.	Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.	Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.

Grupp 1: Finska
Matilda, Bella, Emelie, Isac och John

Grupp 2: Meänkieli
Lina Schenell, Julia, Philip, Jennifer och Johanna

Grupp 3: Samiska
Rasmus, Oliver, Lina Sjödin och Moa

Grupp 4: Romani chib
Kia, Emma, Pontus och Elin

Grupp 5: Jiddisch
Christian, Ella, Sophie, Daniel och Ava

Alla hjärtans dag

I dag är det Alla Hjärtans Dag. En fantastisk dag tycker vissa, ett kommersiellt jippo tycker andra.

Din uppgift blir att reflektera kring några frågeställningar.

1. Vad tycker du om Alla Hjärtans Dag? Motivera din åsikt.
2. Vad är det finaste man kan göra för en annan människa?
3. Om du skulle vilja visa en annan person att du uppskattar honom/henne, vad skulle du göra då?
4. Är det någon skillnad mellan att älska någon och att vara kär i någon? Förklara hur du tänker!
5. Vet du hur den här dagen kom till? Om inte, ta reda på det. Tänk på att ange vilken källa du har använt dig av.
6. Vilket är det vackraste verbet/substantivet/adjektivet du vet?

Skriv om ordet kärlek

Börja med att beskriva vad kärlek är.

Jämför sedan kärlek med andra känslor. Vilka skillnader och likheter finns?

Associera, d.v.s skriv ner allt som kommer upp i huvudet när du tänker på kärlek.

Värdera: Vad tycker du är bra med kärlek? Positivt och negativt? Fördelar och nackdelar?

Exemplifiera: Ge exempel, berätta om egna upplevelser och erfarenheter.

Reflektera: Hur skulle det vara om kärlek inte fanns? Vad önskar du? Vad kan du oroa dig för?
Vad känner du? Vad tänker du?

Lässtrategier hos erfarna läsare

1. Summera (stanna upp med korta mellanrum)
2. Göra förutsägelser (Vad vet jag? Vad betyder det? Vad kommer det att leda till?)
3. Värdera och ta ställning (Kliv ur texten. Är det jag läser rimligt?)
4. Visualisera (skapa bilder av det man har läst)
5. Ställa frågor till texten (Varför står det så här? Frågor på både innehåll och struktur?)
6. Jämföra med andra texter (finns lager av olika texter i en och samma text. Ju mer du har läst desto lättare blir detta)
7. Hitta luckor och göra inferenser (Fylla i det som inte står. Fylla tidshopp, ge personer ett utseende. Ofta utifrån egna erfarenheter/referenser)

Närläsning av klassiker

Vi kommer att läsa och analysera Ett halv ark papper av August Strindberg (97-99) samt Dagen svalnar av Edith Södergran (102). Arbetet med Ett halvt ark papper kommer att ske både i grupp och individuellt och är tänkt som träning. Arbetet med Dagen svalnar är ett individuellt arbete som kommer att betygsättas enligt nedanstående kunskapskrav:

E	C	A
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.	Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med gott flyt genom att på ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.	Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med mycket gott flyt genom att på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
Genom att göra enkla, sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse.	Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med relativt god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven god läsförståelse.	Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse.
Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk	Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna  i olika verk	Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda  i olika verk

Lässtrategier - närläsning

Tänk på en bok eller en berättelse som du har läst eller hört nyligen. Kan du sammanfatta dess handling med endast ett ord eller en mening? Om ja, gör det.

Har du läst en bok eller någon slags text någon gång som du tyckte var svår att förstå? ( t ex sakprosatext, dikt, novell ) Vad var det som gjorde just den texten svår? Hur gjorde du för att den skulle bli lättare att förstå?

Muntlig presentation av skönlitterär bok

Muntlig presentation av skönlitterär bok

Kunskapskrav

E: Eleven kan förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

C: Eleven kan förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande struktur och innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

A:  Eleven kan förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

På läslusten under vårterminen kommer ni att fritt få välja vilka böcker ni vill läsa. Det kan dock vara av intresse att läsa en skönlitterär bok som utspelar sig under andra världskriget för att kunna fördjupa sig i ämnet.

Följande ska ingå i presentationen:

1. Bokens titel

2. Bokens författare

3. En kort sammanfattning av bokens handling

4. Vilken genre boken tillhör. (fantasy, skräck, kärlek o.s.v)

5. Vad du tyckte om boken samt en motivering av varför du tyckte som du tyckte.

För högre betyg vill jag också att du försöker besvara följande frågor:

- Vilket budskap tror du att författaren vill förmedla med boken? (Vad tror du att författaren vill att du ska tycka/känna efter att ha läst boken?)

- Om du gör en jämförelse mellan den bok du precis har läst och en bok du har läst tidigare - hittar du då några likheter/skillnader? Beskriv och berätta!

- Hur uppfattade du författarens språk? Var boken lättläst?

- Välj ut ett citat från boken och läs upp det för klassen. Motivera varför du valde just det citatet. Exempel på motiveringar  - “det gjorde mig upprörd”, “jag kände igen mig i det”, “jag förstod inte riktigt vad det betydde”.

Tänk på att planera din presentation så att den flyter på och hänger ihop på ett bra sätt. Det ska vara en röd tråd genom hela presentationen. Försök få till en intressant inledning som lockar publiken så att de vill veta mer. Vanligast är att börja: “Jag ska berätta om en bok som heter Blade skriven av…..”

Alternativ på inledningar skulle kunna vara:

“Mannen gick med bestämda steg mot bilen”

Börja med att läsa ett utdrag ur boken och berätta sedan lite kring utdraget.

“Vill ni läsa en riktigt spännande bok tycker jag att ni ska välja att läsa” … och sedan berättar ni varför ni tyckte att boken var så bra.

Så här förbereder du din presentation:

1. Skriv ihop ett manus.

2. Kolla igenom ditt manus och kontrollera att du fått med allt innehåll i din presentation samt att du presenterar de olika punkterna i lämplig ordningsföljd (röd tråd).

3. Skriv stödord på ett papper.

4. Träna på att hålla din presentation.

Tänk på att du ska kunna innehållet i presentationen. Det är inte meningen att du ska läsa innantill från ditt manus.

Presentationerna skall genomföras under vecka 12.